Livet har verkligen inte känts bra på länge. Känns som att jag bara går och väntar på att nåt ska hända. Eller att jag helt plötsligt ska veta vad jag vill göra och ska göra. Men jag vet att så funkar det ju inte riktigt.
men är så nere att jag inte pallar göra nåt åt det riktigt heller. Vilket klagande. Jag tror jag vet vad jag måste göra egentligen. Men det är svåra, och stora beslut. Det är två olika vägar. men vilken ska jag ta? Vart blir jag lyckligast?
Vill.vara.lycklig. Men det krävs ju också lite jobb från sin egen sida för det också. Det händer ju inte bara genom att man sitter på arslet. Det vet jag.

Jag ska..snart.. förhoppningsvis. Göra ett val.
Vill vara modig. Bli starkare. Inte nån mes som jag är nu. Inte låta ångesten ta över.